När jag tittar tillbaka på den svenska spelmarknadens utveckling sedan licensreformen 2019 är förändringen från då till 2026 påtaglig — men inte alltid på det sätt som debatten antydde i början. Den centrala förändringen är inte vilka operatörer som finns kvar, eller vilka skatteintäkter staten får, utan hur svenska spelare faktiskt interagerar med spelprodukter i vardagen. Pay N Play-modellen är inte hela förklaringen, men den är en mer betydande del än vad de flesta marknadsanalyser fångar upp.
Strukturen 2026 — färre licenser, mer specialisering
I slutet av 2024 fanns enligt Spelinspektionens redovisning 616 licenser fördelade på 563 unika licenshavare i Sverige. I augusti 2025 var fördelningen 66 kasinolicenser och 55 bettinglicenser bland online-operatörerna. Trenden under 2025 var tydlig: konsolidering bland mindre operatörer, fler specialiserade Pay N Play-aktörer och stabilisering på överordnad nivå. 2026 ser vi fortsättningen av samma utveckling, med ett par stora tillbakatag av licenser från operatörer som inte klarat lönsamhetskraven på en mogen marknad.
Spelinspektionens tillsynsverksamhet har samtidigt blivit mer aktiv. Antalet tillsynsärenden ökade enligt myndighetens egen redovisning med 49 procent under 2025 jämfört med året innan. 35 licenshavare granskades och 64 procent av granskningarna ledde till någon form av sanktion. För spelaren har det betytt mer förutsägbara villkor över marknaden — operatörer som tidigare avvek från praxis har antingen anpassat sig eller dragit sig tillbaka.
GGR (bruttospelintäkter) på den licensierade marknaden uppgick under 2025 till runt 28,2 miljarder kronor. Vid en operatörsskatt på 22 procent (höjd från 18 procent i juli 2024) gav det skatteintäkter på över 6 miljarder kronor till staten. Det är beloppet som avgör hur prioriterad spelmarknadens reglering är för politiken — och svaret är: tillräckligt prioriterad för att rättsliga ändringar ska komma fortare än under förra decenniet.
Pay N Play-andelens tillväxt
Det jag hört från personer i branschen är att Pay N Play-operatörer eller delar av operatörers verksamhet som körs i Pay N Play-format står för någonstans mellan 35 och 45 procent av den licensierade marknadens totala omsättning 2025. Exakta siffror är svåra att få fram eftersom Spelinspektionen inte rapporterar separat på modellbasis, men de operatörer som varit mest aggressiva i Pay N Play-utvecklingen redovisar tillväxttal som klart överstiger marknaden i övrigt.
Trustly, som dominerar infrastrukturen för Pay N Play, redovisade en omsättning på cirka 2,75 miljarder kronor för 2023 — en ökning med 14 procent från föregående år — och hanterar runt 600 miljarder kronor i transaktionsvolym årligen. Företaget är anslutet till över 12 000 banker och 9 000 handlare globalt, och betjänar enligt egna uppgifter över 250 spelvarumärken. Den infrastrukturen är svensk i sitt ursprung men har nu global räckvidd, och spelmarknaden är en av de tyngst använda kategorierna.
Jussi Lindberg, Chief Revenue Officer på Trustly, har om infrastrukturens nästa steg sagt att den nya tekniken omdefinierar vad spelare kan förvänta sig av en sömlös spelupplevelse. Den teknikbas som ligger bakom 2026 års Pay N Play-flöde är märkbart snabbare än 2023 års — inloggning som tidigare tog 48 sekunder ligger nu under 10 sekunder hos de bättre operatörerna.
Spelarskydd som får mer tyngd
Spelpaus räknade i början av 2026 cirka 137 660 registrerade personer, en ökning från ungefär 134 500 i slutet av Q4 2025. Tjänsten har därmed passerat motsvarande tjänster i andra europeiska länder per capita — den brittiska GAMSTOP har omkring 600 000 registrerade på en befolkning sex gånger Sveriges, och tyska OASIS runt 350 000 på en befolkning åtta gånger så stor. Den svenska anslutningsgraden är alltså högre, vilket reflekterar både en mer integrerad ansluten infrastruktur och en mer aktiv informationsspridning.
Folkhälsomyndigheten uppskattar att runt 4 procent av den vuxna befolkningen har problemspelande, vilket innebär omkring 130 000 hushållsmedlemmar som påverkas direkt av spelproblem hos någon nära. Andelen problemspelare har långsiktigt minskat sedan 2008 — från 2,2 procent till 1,3 procent över perioden — men den senaste utvecklingen visar tecken på utplaning. Online-spel specifikt har gått från 12 procent till 4 procent problemspelfrekvens, vilket är en kraftig minskning men där absoluttalen ändå är betydande.
Bland unga svenskar har skuldsättning kopplad till spel blivit mer synlig. Runt 31 000 personer i åldern 18-25 har skulder på sammanlagt 1,9 miljarder kronor hos Kronofogden, varav en betydande andel kommer från spelaktivitet. Det är inom denna grupp som tillsynen kring marknadsföring och bonusar är som striktast — Spelinspektionens generaldirektör Camilla Rosenberg har vid flera tillfällen lyft fram unga vuxna som en särskilt utsatt grupp där spelarskyddet ska kalibreras hårdast.
Kanaliseringsfrågan — fortfarande olöst
Den fråga som mer än någon annan dominerar branschens interna diskussioner är kanaliseringsgraden — alltså hur stor andel av det totala spelandet som sker hos licensierade operatörer. Spelinspektionen redovisar för 2024 en samlad kanalisering på cirka 85 procent, med betting på 92-96 procent och kasino på 72-82 procent. BOS, branschorganisationen, gör en annan beräkning utifrån spelarnas perspektiv och hamnar lägre — runt 57 procent för casino och 77 procent för betting.
Skillnaden i metod är betydande och påverkar vilka politiska slutsatser som dras. Spelinspektionens högre siffror talar för att systemet fungerar och att skärpningar kan göras utan att driva spelare utanför licensen. BOS lägre siffror talar tvärtom för att regelverket redan driver kanalisering uppåt och att fler restriktioner riskerar att förvärra problemet. Båda parterna har empiriska argument, och 2026 är frågan fortfarande olöst i det offentliga samtalet.
Det jag noterat är att Pay N Play-modellen i praktiken bidrar positivt till kanalisering. Den enkelhet som operatörerna i licensmarknaden levererar — BankID-inloggning, Trustly-insättning, snabba uttag — är en konkret anledning för spelare att stanna inom licenssystemet snarare än söka sig till olicensierade alternativ. När licensmarknaden är produktmässigt likvärdig eller bättre än olicensierade alternativ minskar incitamentet att gå utanför.
Marknadsföringen och vad som ändras härnäst
Reklamen kring spel har under perioden 2024-2026 successivt skärpts. Måttfullhetskravet enligt spellagen har givits konkretare innehåll genom Spelinspektionens vägledning och Konsumentverkets tillsyn. För Pay N Play-segmentet har det betytt mindre fokus på bonuserbjudanden i marknadsföringen och mer fokus på produktens kvalitet — uttagshastighet, BankID-flödet, säkerhet — vilket faktiskt passar modellens styrkor bättre än bonusbeskrivningar gjorde.
Den lagändring som kommer närmast är den fortsatta finkalibreringen av reklamregler och, möjligen, ytterligare justeringar av operatörsskatten. ATG:s VD Hans Lord Skarplöth har i debattinlägg argumenterat för att hästsporten behöver särskild behandling och att en uniform skattenivå inte rättvist återspeglar produktrisk eller samhällsnytta. Om någon ändring kommer 2026-2027 är det troligast på det området.
Den långsiktiga riktningen
Min sammanfattande bedömning av den svenska spelmarknaden 2026 är att den fortsätter rörelsen mot en mer mogen, mer specialiserad och mer tekniskt avancerad licensmiljö. Pay N Play är en del av den utvecklingen — inte hela den, men en synlig och tongivande del. För spelaren betyder det bättre produkter, snabbare flöden och mer förutsägbar tillsyn. För operatörerna betyder det att lönsamhet kräver kvalitet och inte bara volym.
Det jag följer med extra intresse de kommande åren är hur balansen mellan kanalisering och spelarskydd hanteras politiskt. Spelinspektionens roll och hur licenskontrollen praktiskt fungerar har jag gått igenom mer detaljerat i en separat artikel där hela ramverket runt tillsynen beskrivs. För Pay N Play-spelaren är slutsatsen ändå enkel — den licensierade marknaden 2026 är produktmässigt mer attraktiv än den någonsin varit, och de skäl som tidigare drev svenska spelare utanför licensen är idag färre och svagare än de var för fem år sedan.
